Somewhere over the rainbow.....

Söndag och vädret verkar " bättra sig" .  

ARC som skulle starta från las Palmas i dag kom inte iväg. Starten är uppskjuten tills i morgon, måndag. Hoppas dom kommer iväg då så vi " vanliga" som inte deltar i racet kan få plats igen.

Som prognosen är nu lämnar vi gran Tarajal i vargtimmen på tisdag morgon.

Att det har regnat mycket ses på den stora pölen på stranden.

I dag har vi klätt oss i vandringsmundering och begett oss upp på toppen bredvid stranden, inte så långt fågelvägen men ändå en bit slingrande uppför. 

Som att kryssa sig fram. Lite sol och lite regn på vägen upp, REGNBÅGE! För första gången var jag ovanför regnbågen! Wow! 

I morgon är det dags att sjöstuva igen, härligt!

Sydväst.....

Bryggan rör sig som en orm. Det gnisslar och viner. Båtarna gungar och rycker som skadeskjutna djur som vill loss.  

Likt råttorna som lämnar skeppet går än den ena och än den andra besättningen i land. Iförda vandringsskor och ryggsäck. Också vi har klätt oss i denna mundering för att slippa en krypande sjösjuka. Men nja, det blev ingen vandring som tur var. Lite " stadsvandring" som avslutades med pizza och öl....i störtregn 

Skönt att ha tak över huvudet, men jag vet att takluckan över pentryt står öppen så jag lär få torka när vi kommer hem igen.....Nu väntar vi på rätt vind för att ta oss till Las Palmas igen. Det ser ut att kunna bli på måndag eller tisdag! Det lär gå fort i så fall för det är ganska mycket vind. Men det hinner ändra sig flera gånger innan dess. Nästa torsdag kommer Moa och hennes kompis Sandra ner till oss för en veckas semester så det gäller att vara på plats.

Underhållet har börjat

Båtens underhåll går sakta framåt,

kroppens sisådär....Men i dag på lördag, då jäklar! På med vandringsdojor och ryggsäck. Lagom moln täckte den gassande solen och iväg över bergen, mot Playitas! I dag var dagen när Uno skulle lösa in sin 70 årspresent....en lektion på "paddelbräda". Det gäller att rappa på innan man är för gammal....

Killen som tog emot oss tyckte nog att bäst före var passerat. " Vi har ju mest killar i 20 årsåldern, starka med muskler och så" sa han lite matt, men kollade med sin kollega. - som glatt och vänligt sa okey, klockan ett, då är det lite mindre vind.

Själv hade jag hyrt mig en solstol ( i duggregnet) och hade med en bra bok medan Uno tillsammans med den rare instruktören gav sig iväg till havs på sina brädor. Det var inte helt lätt förstod jag.

Instruktören var tålmodig och snäll och Uno sa efteråt att han nu vet precis vad spagettiben vill säga. Dessutom kom dom i nån märklig självsvängning, så det var omöjligt att stå på brädan....men skam den som ger sig, och han är envis som fan, eller heter det målinriktad? Rätt som det var så funkade det, stundvis stod han upprätt och paddlade sig fram! Han var den äldste deltagare dom haft! Den snälle läraren berömde honom. Uno är övertygad om att det är som att lära sig cykla, så nästa gång då.......

Sedan blev det en god fisklunch med dessert och en cerveza grande.

Men oj, nu var det dags att vandra hem innan mörkret! Pust att klättra uppför bergen med magen full av mat, den stackars selokendövade pumpen skulle nu ha runt blod till inte bara matsmältning utan till ben och huvud. Det blev att flåsande uppför innan allt hittat sin form igen, sen gick det som på räls hem, med ett bad vid stranden innan duschen i båten. Bergsvandringen fram och tillbaka blev 1,5 mil, känns ganska bra! Enligt gribfilen blir vinden sydlig eller sydväst i slutet av veckan och stark, så vi lär bli här nån vecka till. Helst vill vi ha "lagom vind och gärna den förhärskande nordostan som nu lyser med sin frånvaro....men vi börjar längta till Las Palmas igen....

Nu är det dags att ta tag i underhållet

Nu har vi varit och vinkat av Margareta och Kjell som sällskapat oss denna vecka. Dessutom var dom med och hurrade och firade Uno när han fyllde 70 i går på söndag. Innan dess var det festival med vackra vajande flaggor utmed stranden. Musik från två scener " hela natten" och många försäljningsställe med diverse hantverk, öl och vin och mycket annat. Gott om rastaflätor och en och annan blomstermålad ww buss. Men nu får det bli allvar och vi ska ta tag i allt som behöver underhållas både på båten och kroppen.

Vi hurrade och sjöng redan före frukost

Flaggorna smattrade i vinden

Dags för hemfärd och november i Sverige

Men vi töjer oss kvar 

Vilken vecka!

En vecka går väldigt fort. I måndags hyrde vi bil och mötte Margareta och Kjell vid flyget.sedan ägnade vi två dagar åt utflykter kors och tvärs över ön, från längst ner i söder och upp till norr. Södra delen som vi trodde skulle vara en slät sandudde var ett par mil på smal,slingrig och brant väg ner mot fyren. Hisnande emellanåt. Väl där nere hade vi en fin promenad och njöt av at vara på land och se havet brusa.  Badet i Morro Jable var alldeles perfekt innan vi åkte hemåt igen. Nästa dag åkte vi över till västkusten och upp till Corralejo i norr efter att ha stoppat för ett "kulturstopp" i Betancourt en bit in i på ön, Fuerteventuras första huvudstad med en gammal kyrka och gamla byggnader och gränder. Torsdagen ägnade vi åt att åka till Playitas och lämna tillbaka hyrbilen och sedan vandra tillbaka över bergen. Nästan en mil i lugn takt. Här i gran Tarajal var det full aktivitet med förberedelse för WOMAD festivalen som börjar i morgon på fredag. Vackra färgglada flaggor på stranden stora ljudanläggningar och diverse tält. 

På utflykt längst ner i söder

Och högt upp i norr

Lite fika i solen